Vad gör facket?
Vi förstår att det finns medlemmar som vill veta mer om vad vi gör i facket. Därför ska vi här försöka förklara en del om hur det lokala fackliga arbetet på vår arbetsplats går till.
Enligt arbetsrättsliga lagar ska det finnas forum för samverkan och medbestämmande mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsen. Möten i dessa forum ska ske i ordnade former.
Förtroendevalda i klubbens styrelse och skyddsombud har i uppdrag att försöka ta tillvara medlemmarnas intressen och sedan sluta kollektivavtal med SJ Stockholmståg som ska vara för medlemmarnas bästa. Visst ställningstagande kan ibland se underligt ut i den enskildes situation, men om man ser till allas bästa och till det långsiktigt strategiskt riktiga blir målen tydligare. Våra representanter skall vara pålästa och kunna sina frågor samt kunna stå på sig och begära åtgärd om förbättring när så behövs.
Enligt MBL (Medbestämmandelagen) skall arbetstagarna ha ett visst inflytande gentemot arbetsgivaren på arbetsplatsen grundat i ett kollektivavtal.
Möjlighet till lokalt inflytande skall finnas gällande de egna anställningsvillkoren, som t.ex. det lokala arbetstidsavtal vi har på SJ Stockholmståg.
I och med att arbetstagarorganisationer enligt lag har rätt att teckna kollektivavtal så blir det naturligt att arbetstagarna går samman i en fackförening. Enligt MBL måste arbetsgivaren förhandla med och informera de fackföreningar man har tecknat kollektivavtal med om förändringar som planeras på arbetsplatsen eller i arbetets utförande. Allt som är av vikt för arbetstagarnas arbete skall behandlas enligt Medbestämmandelagen.
Enligt AML (Arbetsmiljölagen) skall arbetsgivaren samverka med skyddsombud och arbetstagarorganisationer för att förebygga sjukdom och olycksfall i arbetet, samt i övrigt uppnå en bra arbetsmiljö såväl fysiskt som psykosocialt. Ett bra skyddsarbete skall planläggas systematiskt av arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarorganisationerna och skyddsombud.
Hur vet vi att arbetsgivaren gör det dom ska enligt lag?
Både arbetsgivare och arbetstagare har skyldighet att följa överenskomna avtal och lagar. Det kan självklart vara svårt för den enskilde att sätta sig in i vad som är rätt eller fel. Då kan det vara bra att ha några fackligt förtroendevalda som träffar arbetsgivaren i ordnade former för att bevaka arbetstagarnas intressen. Alternativet skulle annars vara att alla anställda går in till arbetsgivaren var och en för sig och frågar om arbetsgivaren kan göra som de tycker. Det skulle bli lite utsatt för den enskilde, och även mycket svårt att hantera för arbetsgivaren på en så stor arbetsplats som SJ Stockholmståg.
Enligt FML (Förtroendemannalagen) har fackligt förtroendevalda vissa rättigheter som skydd i dialogen mot arbetsgivaren. Lagen ger t.ex. rätt till tid för att kunna arbeta fackligt utan att förlora arbetsinkomst. Detta för att förhållandet skall bli mer jämlikt.
Som enskild arbetstagare kan det vara svårt i vissa fall att framföra kritik och ställa krav på en jämlik nivå med arbetsgivaren.
I vilka forum träffar vi Seko Lok Pendeln arbetsgivaren, och hur kan vi påverka?
Fastställd samverkansorganisation
Utifrån arbetsrättslagar och de avtal som gäller på vår arbetsplats har SJ Stockholmståg tillsammans med arbetstagarorganisationerna skapat en partsammansatt organisation. Här finns representanter från fack och arbetsgivare i flera olika forum som skall täcka behoven av samverkan mellan parterna, för att SJ Stockholmståg ska uppfylla riktlinjerna från lagarna. För närvarande finns följande forum:
Möten enligt MBL
Arbetsgivaren kallar facken till MBL-möten ungefär varannan vecka för att behandla frågor som kommit upp. Både arbetsgivare och fack kan väcka frågor här. Ett stående inslag brukar vara nyckeltalen för tåg i rätt tid, antal inställda avgångar och nöjd-kund-index. På MBL-möten behandlas förändringar i organisationen, personalbehov, nyrekryteringar, personaltillgångar samt lokalförändringar och förändringar i åkandestödet. Skall trafiken planeras om så tas även detta upp. Arbetsgivaren måste beakta arbetstagarnas synpunkter. Protokoll förs och skall justeras av samtliga parter.
Alla frågor hinns inte med att behandla under MBL, varför andra partsammansatta forum upprättats där mer tid finns för att gå igenom detaljer och nå resultat.
T.ex. turlistförhandlingar och skyddskommitté. Tidigare fanns ett forum där uniformen behandlades som kallades Uniformsgruppen, som vi vill införa även med SJ Stockholmståg, där de anställda genom facket har möjlighet att påverka uniformsplaggens utformning och tilldelning. Även uniformspolicyn behandlades där. Möten ca 4 ggr per år.
Protokoll förs, justeras och undertecknas av samtliga parter.
Turlistförhandlingar
Turlistfrågor med lösningar på hur turer skall ritas, hur grupper skall göras och hur jobben skall fördelas är komplexa frågor som tar mycket tid, varför det inte hinns med på MBL-möten. Därför kallar arbetsgivaren till separata turlistförhandlingar några gånger om året för att facken skall kunna vara med och påverka hur vi ska jobba. Arbetsgivaren kommer oftast med förslag till turlista och gruppaket som facket får ta ställning till.
Protokoll förs, justeras och undertecknas av samtliga parter.
Skyddskommitté
Enligt AML skall arbetsgivaren inrätta en Skyddskommitté med representanter från arbetsgivare, fackligt förtroendevalda och skyddsombud. Kommittén har möte 4 ggr om året. Här behandlas frågor kring företagshälsovård, arbetsskador och sjukfrånvarostatistik samt övertidsuttag. Man planerar skyddsronder och utbildningsbehov i arbetsmiljö samt behandlar järnvägssäkerhetsfrågor, säkerhetsfrågor för personal och resande, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal samt övriga frågor. Rapporter behandlas från skyddskommitténs tre underställda utskott; Rehabiliteringsutskottet, Fordonsutskottet och Infrautskottet.
Protokoll förs, justeras och undertecknas av parterna.
Rehabiliteringsutskottet
Eftersom alla detaljfrågor kring rehabiliteringar inte hinns med på skyddskommitténs möten så behandlas dessa i Rehabutskottet. Utskottet är rapporteringsskyldigt till Skyddskommittén. Möten planläggs 4 ggr om året. Här är arbetsgivare, fackklubbar och skyddsombud representerade. Här behandlas på djupet frågor om sjukfrånvaro, företagshälsovård, friskvård, rehabilitering, arbetsanpassning, personalomhändertagande, drogpolicy m.m. Här diskuteras vilka åtgärder som behövs för att vi ska kunna rehabilitera personal på ett bra och strukturerat sätt.
Protokoll förs, justeras och undertecknas av parterna.
Fordonsutskottet
Detaljfrågor om fordon är ett delikat diskussionsämne som kan ta hur mycket tid som helst. Därför delegeras fordonsfrågor från Skyddskommittén till Fordonsutskottet (FU) som har möten 4 ggr om året. Här finns parter från arbetsgivare och skyddsombud representerade. Man behandlar detaljfrågor när det gäller utformning och funktioner på X60 och X10. Skyddsombuden kan lyfta frågor till skyddskommittén om man inte kan komma till lösning i en fråga i FU.
FU har även ett forum kallat Fordonsutskottets beredningsmöten (FUB). Vid dessa möten djuplodar man frågor på skruv- och mutternivå. Resultatet av dessa arbeten flyttas till FU där beslut tas. Här behandlas frågor såsom modifieringsprojekt, förbättringsförslag, underhåll, städning, resultat från skyddsronder och nyuppkomna problem med tågen.
Möten i FU och FUB protokollförs, justeras och undertecknas av parterna. Fordonsutskottet har rapporteringsskyldighet till Skyddskommittén.
Infrautskottet
Lokalfrågor, uppställningsplatser och bansträckorna vi trafikerar har många frågor som inte hinner behandlas i Skyddskommittén. Därför har ett Infrautskott inrättats som också det är rapporteringsskyldigt till Skyddskommittén. Här finns arbetsgivare och skyddsombud representerade. Man behandlar frågor som skyddsronder, egenkontroll av verksamheten, styrande dokument samt rutiner och blanketter. Även brandskydd, kameraövervakning, personallokaler och övriga frågor diskuteras.
Protokoll förs, justeras och undertecknas av samtliga parter.
Övergripande samverkansgrupp
Detta forum är inrättat i samverkan mellan MTR Pendeltågen och dess underleverantörer samt personalorganisationerna, för att fånga upp problem som kan inträffa inom hela MTR Pendeltågens verksamhet. Här finns samtliga parter representerade; De olika arbetsgivarna, skyddsombud samt representanter från alla fackklubbar inom MTR Pendeltågen. Möten protokollförs, justeras och undertecknas av samtliga parter. Här behandlas frågor såsom nyckeltal på hur det går för MTR Pendeltågen, information från Reneriet och information från emtrain. Samverkansgruppen diskuterar frågor kring övergripande arbetsmiljö, övertidsuttag och sjukfrånvaro på de olika företagen, personalrörlighet och omplacering mellan företagen, samt övertalighet.
Andra samverkansorgan för att påverka vår arbetsgivare:
Sekos centrala Branschkonferenser
Fackliga representanter från Seko i hela Spårbranschen i Sverige träffas regelbundet, särskilt inför de återkommande centrala löne- och avtalsförhandlingarna. På dessa konferenser utbyts erfarenheter om vad som händer i spårbranschen i Sverige, vad som går bra och vad som går dåligt. Här brukar klubben ha en eller två representanter med. Här dras riktlinjer upp gemensamt av Seko klubbarna i landet om vilka frågor Seko ska driva centralt, t.ex. i de centrala avtalsförhandlingarna mellan Seko och arbetsgivarorganisationen Almega.
På dessa konferenser får man ofta höra exempel på arbetsplatser som är riktigt stökiga, där det är dålig ordning på arbetstider, ersättning för utfört arbete och en arbetsledning som inte gör som arbetstagarna önskar. Då känner man lite stolthet över den stabilitet som vi på MTR Pendeltågen har uppnått. På konferenserna brukar det även ges utbildning och lite råd i hur man kan agera lokalt. Vi har också möjlighet att framföra våra åsikter om hur vi tycker Seko centralt ska agera för att försvara våra intressen på MTR Pendeltågen.
Möten med andra Sekoklubbar i verksamheten
Ca en gång i kvartalet träffas representanter från Sekoklubbarna på MTR Pendeltågen; Seko Lok Pendeln, Seko Pendelklubben och Seko Verkstadsklubben. Vi utbyter erfarenheter, ger varandra råd och lägger upp riktlinjer för det fackliga arbetet inom MTR Pendeltågen. Vi från pendelverksamheten möter också våra kollegor i Seko Tunnelbanan i ett forum som ska motsvara nivån för vår arbetsgivare på koncernnivå (MTR Nordic).
Övrigt:
Rehabiliteringsarbete och missöden
Fackligt förtroendevalda stödjer återkommande medlemmar i rehabilitering, även vid missöden och misskötsamhet. Här brukar det bli möten med arbetsgivaren och företagshälsovården, där det ska utredas vilket jobb den enskilde kan göra och vad det finns för möjligheter att komma tillbaka till tågkörning. Här ger den fackliga representanten stöd och ser till att arbetsgivaren gör sin rehabiliteringsskyldighet.
En rehabiliteringsplan skall upprättas. Många gånger känner den enskilde sig i underläge mot arbetsgivaren när det har hänt något negativt och då kan det kännas bra att den facklige representanten är den som för den enskildes talan. Vid missöden har den fackliga representanten koll på vad som gäller i lagen om anställningsskydd, LAS, samt vilka åtgärder arbetsgivaren får och inte får göra. Det är lättare för den fackligt förtroendevalda att påtala när arbetsgivaren gör fel insatser.
Uppföljning av rapporter och brister
Skyddsombuden följer upp brister i arbetsmiljön och fackliga följer upp övriga brister. Detta ligger som grund till krav på åtgärder och förebyggande arbete.
Det finns hela tiden något fackligt att göra!
Så visst finns det en hel del löpande fackligt arbete att göra för de fackligt förtroendevalda. Många frågor måste tas hem och funderas på, eftersom vi kanske behöver nya förslag och nya argument när vi ska träffa arbetsgivaren nästa gång. Det bästa är om vi fackliga kan ligga steget före arbetsgivaren i våra förslag till förbättringar och lösningar. Är vi inte engagerande så blir det hela tiden arbetsgivarens förslag vi ska bemöta och ta ställning till, vilket många gånger kan vara svårt eftersom arbetsgivaren oftast kommit långt i sin planering och vill köra igång snarast.
Vem betalar för den fackliga verksamheten?
Den fackliga verksamhet som är knuten till förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare på arbetsplatsen ska enligt lag MTR Pendeltågen betala. Seko betalar för den delen av verksamheten som inte rör förhållandet till arbetsgivaren, t.ex. Sekos interna organisationsarbete.
Som fackliga företrädare för arbetstagarna ställs krav på att ha kunskaper i de ämnen som behandlas. Enligt lag ska fackligt förtroendevalda och skyddsombud ha rätt till den utbildning som krävs för uppdraget. Därför utbildar sig fackligt förtroendevalda planenligt varje år. Kurser som är knutna till förhållandet med arbetsgivaren betalar MTR Pendeltågen, övriga kurser får Seko betala.
Lobbyarbete
Sedan är det allt fackligt lobbyarbete som görs mellan de officiella mötena med arbetsgivaren som bäddar för att bra beslut skall kunna tas av arbetsgivaren. Att få arbetsgivaren att göra som klubben vill kan ta tid, särskilt om de från början tycker tvärtemot. Lobbyarbetet syns inte tydligt utåt men är väldigt viktigt!
/Styrelsen på Seko Lok Pendeln