Author: styrelsen

Seko Lok Pendeln har idag tecknat avtal gällande nya löner från och med 2018.05.01. Samtliga tillägg och lönesteg räknas upp med det centrala utrymmet som för året är 1,9%. Utbildningslön sätts inte lokalt utan följer utvecklingen i det centrala kollektivavtalet och blir liksom tidigare motsvarande lägstalön i detta.

Löner:

Steg 1 –  25.907kr

Steg 2 – 28.707kr

Steg 3 – 39.600kr

Tillägg:

Vikarietillägg – 387kr/mån

Undervisningstillägg – 267kr/tillfälle

Handledartillägg – 250kr/tillfälle

Tidsförskjutningstillägg – 196kr/tillfälle

Vrålskubbstillägg – 259kr/tillfälle

Nya löner kommer att betalas ut på nästkommande lön med en retroaktiv del för maj och juni.

Samtliga medlemmar med individuell lön ska ha fått reda på sin nya lön. Har detta ej skett så kontakta oss och er närmaste chef.

Många pratar om pensionen och att den måste planeras. Pensionsmyndigheten säger att nivån på pensionen ligger mellan 50 till 65% av bruttolönen. Hur mycket pension det är tänkt att man ska få om man arbetar ett helt liv tycks ibland vara höljt i dunkel. Nedan gör vi ett försök att förklara hur pensionssystemet fungerar. Det finns också beräkningar på hur mycket som avsätts till pensionen utifrån olika lönenivåer, avrundat till hundratal.

Skillnad på gamla och nya pensionssystemet

Det tidigare pensionssystemet kallades ATP. Med ATP var det tänkt att de som arbetar betalar in pension till de äldre genom skatter. Det sparades också till en buffert som skulle kunna användas i sämre tider. Tiderna blev dock sämre än vad någon hade räknat med och medellivslängden ökade alltför snabbt. Bufferten tog helt enkelt slut och skatterna kunde inte höjas mer. Hur löstes problemet?

Jo, istället för att höja avgifterna för de som arbetade sänkte man pensionerna och pensionsrätterna samtidigt som det infördes en bromsdator. Denna bromsdator aktiveras automatiskt i tider då befolkningen inte växer och ekonomin går sämre. Detta blir direkt märkbart för pensionärerna när de öppnar pensionskuvertet. Lite plåster på såren brukar det dock bli när det är valår då politikerna skjuter till lite extra pensionspengar som en kompensation. Inbetalningarna påverkas alltså inte utan enbart utbetalningarna. Bromsningen kan också kallas för balansering.

Statlig del  (allmän pension, nya pensionssystemet)

18,5% av bruttolön upp till 39 000 kronor avsätts till allmän pension. 16 procentenheter går till inkomstpension och 2,5 procentenheter går till premiepensionsdelen. Premiepensionen är den del där löntagaren själv kan välja vilka fonder den vill placera i. Placerar man inte aktivt så hamnar kapitalet i statens fond som kallas Såfa. Inkomstpensionen omvandlas till en pensionsrätt eftersom värdet kan komma att ändras. Under 2017 blev värdet drygt 71 000 kronor till inkomstpensionen och drygt 11 000 kronor till premiepensionsdelen om man nådde taket (39 000 kronor). Pensionsrätten anger hur mycket pension man får när man pensioneras och det är denna del som bromsdatorn kan minska.

Tjänstepension

Tjänstepension har funnits länge i många olika namn och med olika lösningar. Idag finns det ITP 1 och ITP 2 för oss som arbetar hos MTR. Alla som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal får tjänstepension. ITP 2 förvaltas av Alecta och det är arbetsgivarna som sköter insättningarna till Collectum som sedan fördelar pengarna. Löntagare med ITP 1 kan välja pensionsförvaltare på samma sätt som löntagare med ITPK (ITP 2) men måste då lägga minst halva värdet i en traditionell försäkring, dvs en försäkring med hög säkerhet och oftast någon form av garanti. ITP 1 börjar avsättas från 25 års ålder och betalas sedan in hela arbetslivet. Till ITP 2 startade avsättningarna från 28 års ålder och för att erhålla full tjänstepension gällde det att arbeta i minst 30 år.

Tjänstepension ITP 1

Hos Collectum kan man få reda på om man har ITP 1 eller ITP 2. Med ITP 1 insätts 4,5% av bruttolönen upp till 39 000 kronor. På den delen av bruttolönen som överstiger 39 000 kronor avsätts 30% eftersom det inte betalas ut statlig pension på den delen. Denna del av pensionen kallas även för den premiebestämda delen. De här pengarna förvaltas av en förvald förvaltare och hamnar till en viss del i en en traditionell fond och till en annan del i en global fond, dvs en fond vars kapital placeras i aktier. Storleken på denna pensionsdel bestäms alltså till stor del av den ekonomiska utvecklingen på världsmarknaden, hur pengarna förvaltas, fondavgifter och hur länge de får växa. Det går dock bra att byta förvaltare.

Avsättningsnivå:  ITP 1

För många lokförare hos stora arbetsgivare i landet hamnar bruttolönen/månad på ett belopp i närheten av taket (39 000 kronor). Avsättningen till tjänstepensionen blir då 39 000 × 0.045 = 1755 kronor. En pendeltågsförare kan som bekant uppnå en bruttolön/månad på 45 000 kronor och då blir avsättningen till tjänstepensionen dubbelt så stor (6000 × 0,3 = 1800). Alla tillägg som genererar en ökning av bruttolönen är pensionsgrundande i planen för ITP 1. Avdrag på bruttolönen ger en minskning av pensionsavsättningen (Rikskortet dras från nettolönen).

ITP 2

Som nämnts tidigare har Collectum svar på vilken ITP man tillhör. ITP 2 är förmånsbestämd vilket innebär att Alecta betalar ut 10% av bruttolönen i pension upp till takbeloppet 39 000 kronor och 65% på den bruttolönedel som går över taket. Pengarna som avsätts ligger i en globalfond, men hur utvecklingen blir i fonden spelar ingen roll för utbetalningarna (jämför med bromsdator). Om det börjar sina i kassan får arbetsgivarna helt enkelt betala in mer för att garantera utbetalningarna, det är därför den kallas förmånsbestämd. Ytterligare 2% av bruttolönen avsätts till ITPK. Arbetstagaren kan själv välja ITPK- förvaltare bland de som är förvalda. Om inget val görs är det Alecta som stoppar pengarna i sin globalfond. ITP 2 är på väg att fasas ut och alla nya löntagare hamnar i ITP 1.

Avsättningsnivå: ITP 2

Arbetsgivarna garanterar 10% av lönen i pension upp till takbeloppet vilket ger 3900 kronor/månad. För att dubbla utbetalningarna från ITP 2 krävs en lika stor löneökning som i exemplet ovan, nämligen 6000 kronor (6000 × 0,65 = 3900). Som med så mycket annat är garantin inte gratis, i ITP 2 planen ingår inte alla tillägg. Övertid, såld semester och stagdagar är inte pensionsgrundande i ITP 2 medan vrålskubb, körlärartillägg, undervisningstillägg, kryssdagar, OB-tillägg och tidsförskjutningstillägg är det. En annan skillnad på de olika tjänstepensionerna är att ITP 2 beräknas på rapporterad årslön vilken hittas på Collectums hemsida (månadslön × 12,2 + rörliga tillägg året innan).

Löneväxling (enbart ITP 2)

MTR godkänner löneväxling och villkoren finns att läsa på OnTrack. Syftet med att löneväxla är att ta valfri summa från bruttolönen och sätta in den på ITPK-delen för att senare ta ut summan (som förhoppningsvis har växt på världsmarknaden) och betala skatt på den när man pensioneras. Löneväxling kan användas som ett extra pensionssparande.

Sammanfattning

Hur mycket pension blir det? För ITP 1 är alla gissningar lika bra, men tillsammans med statlig pension borde det bli mer än 50% av lönen. ITP 2 är förutbestämd och kommer att ge mellan 50-65 procent av lönen inklusive statlig pension.

Länkar

Vill du se din pensionsprognos besök www.minpension.se

Vill du veta mer om tjänstepension besök: www.alecta.se

Vill du veta mer om allmän pension besök www.ppm.nu

På www.collectum.se finns också nyttig information

OnTrack har också information om löneväxling och pension.

Stockholm, 20180613

Vi vill uttrycka vårt missnöje mot de förändringar i strejk- och konflikträtten som lagts fram genom Stridsåtgärdsutredningen och överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter. Dessa innebär inskränkningar av grundläggande fackliga rättigheter. Överenskommelsen bryter mot de internationella konventioner som Sverige undertecknat vilka innebär att alla fackföreningar ska vara garanterade verksamma medel för att genomdriva villkor för sina medlemmar.

Att arbetstagare förbjuds vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare som redan är bundna till kollektivavtal, såvida inte syftet med stridsåtgärden just är att uppnå ett kollektivavtal med tillhörande fredsplikt, innebär en maktförskjutning som gynnar arbetsgivarna. Det öppnar upp för en arbetsmarknad där arbetsgivare kan handplocka fackliga organisationer att sluta så billiga avtal med som möjligt, med lägre krav på löneökningar och försämringar av arbetsvillkoren.

För oss är detta inte synonymt med ordning och reda på arbetsmarknaden eller att stärka den svenska modellen utan med lönedumpning och minskad demokrati på arbetsmarknaden.

Rör inte strejkrätten!

Styrelsen Seko Lok Pendeln klubb 105 vid MTR Pendeltågen

Vid de senaste MBL-träffarna så har personalläget på lokförarsidan diskuterats flitigt. Företaget återkommer till att sommaren och då främst juli ser riktigt ansträngd ut. Det finns inte tillräckligt med lokförare tillgängliga för att driva trafiken som det ser ut helt enkelt. Vi har suttit i möte med MTR och tillsammans tagit fram förslag på hur situationen kan förbättras och stabiliseras. En punktlista togs fram med åtgärder som förhoppningsvis skulle ge resultatet att läget blev lite bättre.

Arbetsgivaren har vid flera tillfällen nämnt att de i sista hand har en möjlighet att beordra ut övertid på personalens fridagar för att få trafiken att rulla. Det tycker Seko är en riktigt usel idé – vilket vi låtit företaget veta. Arbetsgivaren har en möjlighet att beordra ut övertid i enlighet med arbetstidslagen och lokalt kollektivavtal. Det har hittills vad vi vet aldrig behövt användas på pendeln eftersom vi alla andra år när det varit personalbrist kunnat lösa bemanningen ändå på frivillig väg. Nu verkar det dock som om vi är närmare än någonsin tidigare att hamna i denna tråkiga situation. Vi har fackligt fört fram att det går att använda sig av X-helgstillägget även under vardagar samt lämnat förslag på en höjning av detta tillägg för att locka fler att komma in och ta ett extrapass. MTR har dock varit kallsinniga och valt att förlita sig på att ersättningarna som vi har idag räcker – vilket de uppenbart inte gör i detta läge eftersom vi är där vi är.

Vad gäller vid beordrad övertid? Hur ska DU agera ifall du blir beordrad?

Huvudregeln är att om du blir beordrad att utföra övertid så ska du komma in och jobba.

Arbetsgivaren har rätt att med kort varsel beordra sina anställda till övertid, detta oavsett sysselsättningsgrad. Att vägra gå i arbete när arbetsgivaren nyttjar sin rätt att beordra övertid kan leda till att du får en erinran om arbetsvägran. Enstaka sådana varningar är dock inte till ett tillräckligt skäl för uppsägning. Beordrad arbetstid ska vara något som endast används undantagsvis, verksamheten får inte bygga på planerad övertid.

En beordran är därför en sista utväg. Grundregeln är att beordran från arbetsgivaren ska komma i så nära anslutning som möjligt till det aktuella arbetspasset. Det finns ingen tidsgräns angiven i regelverket men det handlar om timmar snarare än dagar. Att lägga ut övertid redan på månadslistan inför kommande månad låter sig alltså inte göras – i så fall har inte företaget uttömt alla möjligheter utan planerar istället för att låta verksamheten ske på övertid. Beordrad arbetstid ska vara att anse som ett extraordinärt inslag i arbetet och ska därför inte vara något som används regelmässigt.

Kan jag neka att jobba?

Om du har gått ner i sysselsättningsgrad med stöd av föräldraledighetslagen, är du skyddad mot beordrad övertid om du inte själv vill arbeta övertid. Du har en beviljad tjänstledighet och har därmed rätt att gå hem i tid och är inte tillgänglig för arbete på din FP-dag. Om du är förälder med små barn men inte har gått ned i tid så kan du ändå neka till att jobba övertid om du inte har möjlighet till barnvakt eller barnomsorg aktuell dag.

Är du partiellt sjukskriven så står du inte till förfogande för övertid ens om den är beordrad. Sjukskrivningen är till för din återhämtning, rehabilitering och läkning. Den är således inte till för att du ska arbeta extra. Det finns en risk att Försäkringskassan drar in din sjukpenning om du arbetar extra eftersom du då visar att du har förmågan till detta.

Personliga skäl: En individ kan ha personliga skäl för att neka övertidsarbete, det kan vara känsligt och ingenting som man vill skylta med exakt vad det kan vara. Här är det lite otydligt vad som gäller, det kan gå bra att hänvisa till personliga skäl vid enstaka tillfälle men att återkommande hänvisa till detta utan att tydligare specificera vad det gäller håller inte. Det kan i värsta fall rendera en erinran för arbetsvägran.

Självklart gäller förutom ovanstående att du behöver vara i tillräckligt skick för att på ett säkert sätt kunna framföra ditt fordon. Lokföraren är alltid ansvarig för tågets säkra framförande och är du inte 100% säker på att du klarar det så ska du neka till övertiden. Du behöver vara tillräckligt pigg och utvilad och givetvis nykter för att kunna komma i fråga för att arbeta. Är du inte inte det och ända befinner dig på jobbet så är det din skyldighet att ta dig själv ur trafiksäkerhetstjänst. Oavsett om det är ett vanligt arbetspass eller ett övertidspass.

Regler för övertid

Max 200 timmar per år. Max 50 timmar per kalendermånad. Alla arbetstidsregler i kollektivavtalet gäller som vanligt. Du ska ha minst 11 timmar mellan turerna (dygnsvilan), veckovilan om 36 timmar får inte tas i anspråk, spärreglerna vid tidig morgon och natt samt även 19-05 regeln gäller.

Risker med att beordra övertid

Seko Lok ser flera uppenbara risker med en situation där arbetsgivaren börjar beordra ut övertid och inte längre klarar sin verksamhet baserat på frivilliga åtaganden. Det blir sannolikt en ytterligare kärv stämning mellan produktion och administration. Genom att ålägga personalplanerare att beordra ut övertid försämras även planeringsavdelningens relation med personalen – en relation som är av yttersta vikt att den fungerar bra även i tider när ingen eller låg personalbrist råder. Relationer tar tid att bygga upp men går snabbt att rasera. Här gäller det att vara försiktig och tänka till innan.

Att förlita sig på beordrad övertid gör att företaget sätter sig i ett läge där det inte på förhand går att veta huruvida verksamheten kan bedrivas. Det är inte så att det genom att titta på fridagsnycklarna går att säga hur många lokförare som i slutänden finns tillgängliga för övertid. Personal kan vara svår eller omöjlig att få tag på (en majoritet använder inte tjänstetelefonen privat och få har fast telefoni idag), personal kan vara bortrest, personal kan av andra anledningar ha förhinder som omöjliggör tjänstgöring etc etc

Ytterligare en aspekt som måste tas med i beaktande är att vi riskerar att få ökade sjuktal som en konsekvens av ofrivillig övertid. Vilket i sin tur ökar på bristen.

Till sist:

Seko Lok jobbar för att vi INTE ska hamna i scenariot ovan. Det är dåligt för företaget men även problematiskt för oss om vi ändå hamnar där. Vi har INGET att vinna på det – alla vill ha sina lediga dagar och själva kunna välja när och hur vi arbetar utöver ordinarie arbetstidsmått.  Eftersom alla har ett gemensamt mål så hoppas vi mycket på att det går att komma fram och bedriva sommarens trafik utan att våra medlemmar tvingas till arbetet. Ni som har tid och möjlighet – ställ gärna upp och ta ett pass om ni blir tillfrågade och har möjlighet.

Här nedan kan ni läsa frågor vi har fått in till klubben, har ni några egna frågor kan ni maila dessa till styrelsen@pendelforarna.se eller skriva på klubbens facebooksida. 

Vad händer om jag har en femdagarsledighet (ons-sön) direkt följt av huvudsemester och har resa bokad från onsdagen och de beordrar in mig på onsdagen eller torsdagen?

Svar: Arbetsgivaren har rätt att kalla in dig att arbeta oavsett om du planerat att åka bort eller inte. Bäst i detta läge är att förklara situationen och berätta om dina planer. Kanske går det att komma överens om en annan lösning?

Jag trodde det krävdes mer oförutsedda saker än personalbrist känd sedan väldigt länge för att ha rätt att beordra?

Det kan vi hålla med om. Frågan är inte prövad huruvida arbetsgivarens argument för övertiden är starka nog och uppfyller ”särskilda skäl”. Det är något som vi behöver ta med förbundet den dag det inträffar.

Och själva semestern kan dom väl inte bryta?

Rent formellt finns utrymme i lagen för en arbetsgivare att bryta återkalla semestern och kalla in personal till arbete. Det krävs dock starka skäl för en sådan åtgärd och MTR har inte någon gång sagt sig vilja använda denna möjlighet. Om det mot förmodan uppstår en sådan situation så ska du kontakta Seko Lok för vidare hjälp.

Och vad om man är studieledig?

Då är du inte tillgänglig för övertid.

Vi kommer att uppdatera denna sida löpande vid behov

Seko Lok har träffat arbetsgivaren vid tre tillfällen med anledning av den årliga lönerevisionen. Det centralt förhandlade utrymmet som finns att tillgå är för 2018 1,9%.

Seko Lok yrkade på att flytta pengar i stegen för att på så sätt höja upp slutlönen. Detta skulle ha inneburit en högre slutlön på bekostnad av ingångslön och lönesteg 1. Nu var inte MTR intresserade av en sådan lösning vilket innebär att ingen överenskommelse kan göras angående detta. Istället så kommer tarifferna att höjas upp med den centrala procenten. De nya lönerna ser därför ut som följer:

Löner för lokförare 2018-05-01 – 2019-04-30

Anställningstid                 Månadslön

Steg 1                                   25.907 kr

Steg 2                                  28.707 kr

Slutlön                                39.600 kr

Vik-tillägg                          388:-/mån

Normalt så ligger en LF 12 månader i vardera steg innan personen går upp på slutlön. För färdig LF som kommer från annan anställning så gäller att tidigare erfarenhet (minus 2 månader) som lokförare får tillgodoräknas vid inplacering i lönestegen.

De nya lönerna kommer INTE att kunna betalas ut redan på juni-lönen utan istället komma med till juli månads lön. Detta med anledning av att vi inte kunnat bli överens huruvida våra rörliga tillägg ska höjas med det centrala utrymmet eller inte. Det här gäller tidsförskjutningstillägg, handledartillägg, vrålskubbstillägg samt utbildningstillägg.

Vid tidigare lönerevisioner (ända tillbaka till Citypendelns start) så har alltid de rörliga tilläggen genererat ett löneutrymme. Detta utrymme har varit det samma som det centralt framförhandlade utrymmet och då utökat lönepotten. Normalt så har utrymmet använts just för att höja nämnda tillägg, men vi har också vissa år använt pengarna som tilläggen gett till att höja slutlönesteget. Det har varit ett sätt i tider av personalbrist att kunna löneglida lite och på så sätt bli en mer attraktiv arbetsplats och därmed locka hit lokförare. Även förra året när MTR var ny som arbetsgivare användes detta löneutrymme och tilläggen höjdes upp.

I år så vill inte arbetsgivaren gå med på att utrymmet existerar utan menar att Seko måste bekosta eventuell höjning av tilläggen ur egen ficka genom att ta pengar från lönepotten. Det skulle i så fall innebära att vi avstod lön för att höja upp tilläggen. Tvärtom mot tidigare års konstruktioner alltså. Det är en dålig lösning och inte något som vi är intresserade av. Nu har vi satt av en tid för en ytterligare träff (efter midsommarhelgen) och har en liten förhoppning om att kunna lösa frågan. Vi hade idag ett konstruktivt möte per telefon med ledningen och innan vi uttömt alla möjligheter till en överenskommelse är vi inte beredda att ta frågan vidare.

Leder inte kommande möte till en lösning så väcker klubben tvist och begär central förhandling.

Vi återkommer med mer info

Glöm inte att fylla i Medarbetarundersökningen som du har fått på din mail. Ett bra tillfälle att visa MTR vilka åsikter vi har om vår arbetsplats. Enkäten ska vara inlämnad redan nästa fredag, så det är ont om tid.

Seko Lok har begärt förhandling angående utläggningen av årets FV-dagar. Enligt avtal så ska ”banken” med lätthelgdagar vara tom inför påskhelg och julhelg. Detta för att garantera medarbetarna att dagarna planeras ut och inte växer på hög. Personalsituationen i år med ont om folk har gjort att ett stort antal dagar inte har kunnat planeras ut. Under sommaren läggs inga dagar ut förutom de som blir direktkompade. Kvar under året blir då perioden september-december där resterande dagar ska ut.

Vi har därför yrkat på följande:

• Att en plan för utläggning av samtliga under 2017-2018 intjänade FV-dagar fram till julhelgen 2018 för samtliga lokförare tas fram.
• Möjligheten att sälja rätten till innestående FV-dag tillämpas enligt lokalt avtal i det fall att den enskilde föraren så önskar.

Föreslagen tid för att förhandla frågan är om två veckor – måndagen den 4 juni

Vi återkommer med mer information

Förra veckan så var både Seko och ST kallade till möte med företaget för att diskutera personalläget framöver och då med fokus på sommaren. Det är känt att läget är ansträngt redan nu när det kommer till lokförartillgång och det ser ut att bli tufft att få till en bra bemanning i sommar.

På mötet gicks läget igenom och vi fick höra företagets prognos för situationen under sommarmånaderna. Med på mötet var både VD samt Planeringschef, HR-chef och Områdeschef för lokförare. MTR har lyckats relativt  bra när det kommer till att rekrytera lokförare – problemet är att vi samtidigt tappat en hel del som gått vidare till andra tjänster. Både externt men även internt inom bolaget.

Syftet med mötet var att gemensamt försöka ta fram förslag som gör att tillgången till lokförare ökar under juni, juli och augusti. Vi fick ihop en punktlista för företaget att arbeta efter. Vi kommer sedan att stämma av hur det går löpande.

Vi vet att det går rykten på företaget bland personalen som handlar om att arbetsgivaren kommer att beordra ut övertid för att täcka underskottet. Det har även spekulerats i att redan utlagd semester kan komma att dras in. Vad är då sant kring detta?

Underskottet är verkligt och konkret – om inget görs så måste trafik ställas in under sommaren för att det saknas personal. MTR har i sin prognos beräknat att det skulle krävas cirka 3 extrapass per lokförare under sommaren (1 per lokförare och månad) för att råda bot på bristen. Nu vet vi att det finns många lokförare som i princip aldrig tar extrapass så i praktiken så blir det förmodligen fler än 3 pass per individ som väl jobbar. I vilket fall så vill företaget lösa situationen på frivillig väg. Det låter helt okej för oss.

Problemet som kan uppstå är OM frivilligheten inte räcker till. Vad händer då? Då kommer vi tillbaka till ryktena som går – beordring av övertid och indragen semester.

Seko kommer inte att acceptera något av alternativen. Det här är vi tydliga med till arbetsgivaren. Lagd semester ligger. Endast om individen och företaget kommer överens om utköp av ytterligare veckor så kan sommarsemester flyttas. Ni som har utlagd semester ska kunna vara trygga i att den inte flyttas utan att ni själva tagit beslutet.

Att beordra ut övertid är inte heller det en bra väg att gå. Problemet med underskott av personal kommer inte som en överraskning – det är inte någon blixt från en klar himmel – omfattningen är känd i hyfsat god tid och tid finns ännu att göra något konstruktivt åt problemet. Det är heller ingenting som vi inte varit med om förut, även tidigare under Stockholmstågstiden hade vi perioder med stora underskott av personal. Vi löste det då och vi kan lösa det nu – utan tvång. I slutänden är det bara dumt att lita till beordrad övertid – det går inte på förhand att veta hur många som finns tillgängliga varje dag. Plus att personalen inte skulle se det som bra personalpolitik att bli tvingad in på sin fritid.

Vi får anledning att återkomma med mer information framöver hur det går.

Seko Lok Pendeln håller regelbundet avtalsutbildning för sina medlemmar. Några av frågorna som vi går igenom är vad en ”fridagsperiod” är samt vad som menas med ”veckovila”? Basic kunskaper för de flesta lokförare som jobbat ett tag men inte alltid helt självklart ska det visa sig.

En fridagsperiod regleras i avtalet av dels central text, dels lokal text. Lokalt så har vi en skärpning av den centrala texten. Vi har ”skall” krav på att fridagen ska omfatta även tiden 19-05 där det centralt endast står det svagare ”bör”.

Vad betyder då texten ovan? Jo en fridag (benämnt FP i schema) omfattar ett kalenderdygn (tiden 00-24). Utöver detta dygn ska ytterligare 12 timmar vara arbetsfria. Vid två FP-dagar efter varandra (tex lördag och söndag) så gäller att fridagsperioden skall omfatta 24+24+12 timmar = 60 timmar.

Tiden mellan kl 19.00 dag innan fridag samt fram till och med 05.00 dagen efter en fridag ska vara ledig och får inte tas i anspråk annat än efter en lokal förhandling där vi blivit överens om på vilket sätt.

Det här frångår vi i en del fasta scheman när vi skapar grupper. Tex så slutar lokförare som tjänstgör på eftermiddagsgrupp regelbundet efter 19.00 dagen innan sin fridag. På samma sätt fast tvärtom så har vi morgongrupper som regelbunden börjar sin tjänst före 05.00 dag efter sin fridag. När dessa scheman sätts och slås fast i lokal turlistförhandling så görs det av den anledningen att helheten för schemat blir tillräckligt bra för att vi ska acceptera dessa avsteg. Vi kompromissar dock aldrig med de 36-timmarna en fridagsperiod omfattar när vi konstruerar scheman. För lokförare som inte tjänstgör på grupp utan på månadsschema gäller alltid avtalet i sin helhet. Det vill säga 19-05 ska alltid vara ledig tid i samband med en eller flera fridagar.

Veckovila är precis som texten säger en sammanhängande period om 36-timmar som ska ges under en 7-dagars period, alltså en gång per vecka. Hos oss så går gränsen för 7-dagars perioderna vid skiftet mellan  lördag och söndag, dvs lördag 24.00/söndag 00.00. Vid något tillfälle mellan två skiften ska en 36-timmarsperiod av ledighet läggas ut för att veckovilan ska anses vara uppfylld.

Vad gäller vid övertid?

Här skiljer det sig åt beroende på vilken slags övertid vi pratar om. Övertid kan ske antingen genom förseningsövertid (något som uppstår under tjänstgöringen och som ofrivilligt förlänger arbetspasset) eller genom att beordrad övertid läggs ut – det som i dagligt tal benämns som ”gnet”.

Vid förseningsövertid så kan det lite beroende på hur dina turer ligger utlagda innebära att kommande tjänst efter din FP-dag måste anpassas för att du ska erhålla din fridagsperiod om 36-timmar.

Ex: turen som du har utlagd har sluttid 18.00, sedan följer en FP-dag varefter du har en tur utlagd dagen efter som startar 06.30. Pga trafikstörning så blir du försenad och du behöver tjänstgöra fram till 19.00 istället. 36-timmar räknat från din sluttid = 07.00 = den tidigaste tiden som du kan starta din tjänstgöring efter din lediga dag. I detta fall så tar du kontakt med POC och meddelar att du kommer in för tjänstgöring till klockan 07.00. POC kan då behöva använda en reservförare att ta den första delen av ditt planerade arbetspass.

Om förseningen blir så stor att du spräcker dygnsgränsen till din FP-dag så anses fridagen förverkad och en ny fridag ska planeras ut. Så fort arbetsperioden sträcker sig in på en fridag så är det inte längre en ledig dag utan istället en arbetsdag. Det spelar då ingen roll om 36-timmar ledig tid eller mer fortfarande ligger utlagt framåt eller inte. Det går i avtalet en hård gräns vid dygnsgränsen. En fridag är alltså inte endast 24-timmar lång utan den ska omfatta 24-timmar mellan 00-24. Lite förenklat så kan man säga att ett eftermiddagspass som går över dygnsgränsen (av någon anledning) istället blir en ”halvnatt”. Med konsekvensen att fridagen inte längre existerar. I avtalet har vi rätt till lika många fridagar som antalet under året infallande lördagar och söndagar. Varför en ny ”lördag” eller ”söndag” behöver planeras ut. När helåret summeras den sista december 2018 ska alla 104 FP-dagar ha planerats ut.

Vid frivillig övertid då?

Genom att arbeta på din FP-dag så spräcker du fridagsperioden – din lediga dag blir istället en arbetsdag och ersättning enligt kollektivavtalet faller ut per arbetad timme.

Det är tillåtet för var och en att anmäla sig för övertid om så önskas och på detta sätt avstå sin FP-dag mot ersättning. Det är dock inte tillåtet att arbeta så att kravet på veckovila inte uppfylls. Du får inte och PSF ska inte lägga ut tjänst så att du arbetar 7 hela dagar mellan söndag 00.00 – lördag 24.00 utan att få minst en sammanhängande ledighet om 36-timmar (24+12). Det innebär att du kanske inte kan tas ut för övertid trots att du vill om du inte samtidigt har en korrekt veckovila utlagd.

FV-dag då?

FV-dagen omfattar även den 24-timmar under ett kalenderdygn. Den är dock inte skyddad likt en FP-dag. Här gäller inte 19-05 regeln. Det går bra för företaget att lägga ut arbete mot en utlagd FV-dag som sträcker sig ända fram till dygnsgränsen. Det kan dock vara ett sårbart upplägg eftersom en försening kan innebära att tjänstgöringen sträcker sig över dygnsgränsen = FV-dagen omvandlas till en arbetsdag och ny FV-dag behöver planeras ut.

Även med god planering och genomtänkta scheman så inträffar ibland störningar i verksamheten som kullkastar alla planer. Människor reagerar olika och en liknande störning kan ge olika reaktioner beroende på vem som drabbas. Någon kanske inte ens märker att fridagsperioden blir en timma för kort. För en annan kanske det förstör hela veckan. Poängen med det här inlägget är inte att tvinga er till några åtgärder utan istället att ge er information om vad som gäller och vad ni kan kräva av arbetsgivaren med stöd i avtalet. Får ni problem av något slag med fridagsperioder eller veckovilor så tveka inte att kontakta oss – styrelsen@pendelforarna.se

Efter att tjänstgöringslistorna för maj månad publicerades så har en hel del medlemmar hört av sig med frågor. Det handlar om turer som blivit utbytta, om fp-dagar som flyttats, om jobb som ersatts med andra etc etc

Vi vill därför påminna om vad som gäller för personal som tjänstgör på fast lista:

Månadslistan som publiceras den 20:e månaden innan ska i normalfallet se ut som gruppnyckeln. Det som kan göra att det blir ändringar är:

• Turen som ligger i nyckeln aktuell dag går inte pga avstängning/arbete – i detta fall ska turen ritas om alternativs så ska en ny tur ritas och läggas in i schemat. Inriktningen ska vara att turen tidsmässigt ska vara så nära ursprungsturen som möjligt. För riktade grupper tex ÄS-morgon så är det självklart så att det ska eftersträvas att riktningen behålls och inte ersätts med tex Bro-tur annat än i undantagsfall.
• Turen är bortplockad pga att utbildning är utlagd. Kan var tex TTJ eller VGR/APT eller dylikt
• FV-dag har lagts ut

Vilka ändringar ska företaget INTE göra utan att först kontakta lokföraren i fråga?

• Flytta FP-dag
• Ersätta turer som går aktuell dag med andra. Tex lägga in 2 dagsturer istället för en singelnatt
• Lägga ut semesterdag som inte sökts ut av lokföraren

Om ni upplever att ni får eller har fått ändringar som ni inte bett om, som inte är motiverade enligt ovan eller som känns konstiga av annan anledning så är steg nr 1 att kontakta er GC. Det känns många gånger mer naturligt att kontakta PSF vilket många gör men företaget har uttryckligen bett oss om att gå vägen via gruppcheferna även när det gäller schemafrågor. Om ni stöter på problem så kontakta klubben på styrelsen@pendelforarna.se så kommer vi att hjälpa er.