Author: styrelsen

Kontraktet med Mälartåg sträcker sig över 8 år med möjlighet till 1 optionsår. Trafikstart blir 21 december -21. Trafiken omfattar 5 olika sträckningar och servar 11 miljoner resenärer. Antal tågkm 13 miljoner per år. Det är inte säkert hur många stationeringsorter det blir, inte heller var – eller om det blir någon i Stockholm (vilket man ändå kan gissa är troligt). Personalstocken inom trafik beräknas bli ca 400.

MTR Jota, vilket har varit arbetsnamnet, kommer att ändras till MTR Mälartåg. Bolaget kommer att verka som dotterbolag till MTR Pendeln och kommer alltså att rapportera till dem.

Vilket arbetstidsavtal man kommer att använda är inte klart. De nuvarande operatörernas avtal, det vill säga SJs avtal Spåra samt Transdevs avtal för Upptåget, är de som ska rangeras in så ett nytt avtal är på plats till verksamhetsövergången om ett år.

Trafik:

Antal påkörningar under året redovisas, där Juli sticker ut med 4 st. Antalet dörröppningar på fel sida var 2 i november och 3 st utanför plattform.

MTR tidigarelägger den planerade rekryteringen av tågpersonal från hösten till våren nästa år, för att täcka upp för alla sommarledigheter. Dock måste antalet körlärare ökas på från 25 till 100 personer för att få dessa förare klara till sommaren, vilket blir en utmaning. Ev hyr man in 8 förare vissa veckor där man har extra brist på folk.

Planering:

Det har varit ett intensivt arbete med semesterplaneringen. 183 av knappt 400 förare har fått sitt förstahandsval. Av dessa har 60 får semester i 3 veckor och 92 st i 4. 31 personer har sökt semester utanför semesterperioden. I Söd fick 53 förare sitt första val. 7 st ville ha semestern utflyttad. De som inte fått den 3-veckorsperiod de har sökt, har inte fått en annan 3-veckorsperiod om de inte själva velat ha det (planeringen kontaktade dem). Istället har de fått någon av 4-veckorsperioderna vilket de har rätt till enligt lag. De som inte sökt någon semester alls har blivit kontaktade och informerade om att de har rätt till 4 veckor under sommaren om de vill ha det. Planeringen har inte bett någon flytta ut hela semestern. De har heller inte köpt ut någon semester, varken 1 eller flera veckor! De man ringt till är de som sökt juni- och augustisemester för att fråga om de kan tänka sig att tidigarelägga perioden 1 vecka (juni) respektive senarelägga den 1 vecka (aug).

Övrigt:

Det är oklart när de lokala löneförhandlingarna sätter igång, möjligen i skiftet jan/feb.

Elva dagar efter att det förra centrala avtalet löpt ut är parterna äntligen överens. Det nya centrala avtalet innebär bland annat:

• Lönehöjningar på 2,7 procent den 1 december 2020 samt 2,0 procent den 1 maj 2022. Också en låglönesatsning kommer göras där samtliga med en lön som understiger 26 100 kronor kommer få samma kronpåslag som en som tjänar 26 100 kr (705 kr respektive 536 kr). Allt detta enligt det av industrin satta märket för löneökningar.
• Flexpension avsätts med 0,3 procent från 1 december 2020 och 0,4 procent från och med den 1 maj 2022. Avsättningen uppgår därmed till sammanlagt 0,7 procent från och med den 1 december 2020 och till 1,1 procent från och med den 1 maj 2022. 
• Avtalet gäller från och med den 1 december 2020 till och med den 30 april 2023 om inte Spårtrafikavtalet sägs upp med sex månaders uppsägningstid till den 30 april 2022.
• Under 2021 sker två viktiga verksamhetsövergångar. Driften av Krösatågen tas över av SJ AB och Mälartågstrafiken av MTR Jota (dotterbolag till MTR Pendeltågen). Beroende på hur det går med inrangeringen av de nya kollektivavtal som ska gälla där kan det vara av värde att det centrala avtalet kommer gå att säga upp redan nästa höst. När det gäller lokalt upphandlad trafik finns risken att situationen på Arriva Pågatågen kan upprepas och att den övertagande entreprenören vägrar erkänna det lokala kollektivavtalet.
• Det lokala avtal som gäller för Arriva Pågatågen har nu förts in som bilaga till det centrala avtalet, det vill säga Seko Spårtrafiks mest prioriterade fråga i avtalsrörelsen. Detta får ses som en oerhörd seger för branschen och de lokala avtalens ställning i framtida upphandlingar. Kundservicevärdarna på Arriva Pågatågen, som tidigare arbetat under det centrala avtalets lägstalön ökar nu sina löner med 24 procent, eller nästan 6000 kr, om de går på slutlönesteget och 11-12 procent om de går på mellansteget. Med andra ord, vi har genom denna förändring i avtalet motverkat lönedumpning i hela branschen och säkrat avtalsvillkor vid upphandling för våra kollegor på Pågatågen.
• En partsgemensam arbetsmiljögrupp ska tillsättas för att utreda och sedemera implementera insatser mot ensamarbete, hot & våld och sexuella trakasserier (även från tredje man).

Förhandlingarna svängde oerhört mycket åt olika håll mot slutet. Därav fördröjningen av resultatet. Förhandlingsdelegationen, och framför allt våra ombudsmän Thomas och Carolin, har jobbat hårt. Långt in på nätterna, för att ro i land detta nya centrala avtal som kommer gälla för drygt 10 000 Seko-medlemmar som arbetar inom spårtrafiken.

Seko var mycket nära att varsla om konflikt. Vi är oerhört lättade över att vi slapp göra detta även om konfliktplanen var redo och godkänd av Sekos förbundsstyrelse. Jag vet att många kollegor jag träffat varit otåliga och tyckt att vi behöver en konflikt för att få igenom våra villkor, men att ställa persontåg utan att framstå som bad guys i pandemi-tider är ingen lek. Att låta godstrafiken bära hela den konflikt vars kärna rör villkoren för upphandlad persontrafik hade heller inte varit rätt. Underförstått är ändå att risken för strejkvarsel hade varit betydligt större om det inte varit för coronapandemin. Det är också möjligt att avtalet hade sett annorlunda ut, både till det bättre och sämre.

Exempelvis blev det slutligen ingen skrivning emot hyvling i avtalet. Efter händelserna på Pågatågen i Skåne ville Seko få in skrivningar om att göra hyvling av tjänster dyrt, trögt och jobbigt för arbetsgivarna. Varje gång denna fråga togs upp svarade Almega Tågföretagen med att de i sådana fall ville ha sin undertidspott… Det vill säga att om du underskrider periodtiden under en begränsningsperiod du arbetar så ska arbetsgivaren kunna lägga över de underskjutande timmarna på din nästa begränsningsperiod så du då jobbar mycket mer (exempelvis på sommaren). Frågan om hyvling blev vi tyvärr tvungna att släppa. Delegationen gjorde också bedömningen att frågan skulle bli mycket svår att driva då det avtal om Las (Lagen om anställningsskydd), som nu ligger på arbetsmarknadsdepartementets bord och väntas bli lag om ca ett år, inbegriper åtgärder i hyvlingsfrågan.

Vad fick då Almega Tågföretagen igenom från sin sida?

INGENTING! Alla förändringar som nu görs i det centrala avtalet är till fördel för arbetstagarsidan och Sekos medlemmar. Det kan inte ses som något annat än en seger, även om vi under andra förutsättningar förmodligen hade kunnat få mer.

Vad händer nu lokalt?

Först och främst kommer Seko Lok att träffa arbetsgivaren för att göra upp om de nya lönerna, hur de ska fördelas mellan lönestegen och mellan våra medlemmar som har individuella löner. Vi gör en uppdatering på hemsidan så snart detta är klart.

Läs mer om det nya centrala avtalet med ombudsman Thomas Gorin Weijmers kommentarer här.

Hälsningar från Monika Roll, mycket stolt över att ha fått representera MTR Pendeltågen i 2020 års centrala förhandlingar.

MTR meddelade i fredags (4:e december) att man inte hinner färdigt i tid för att kunna meddela semesterförläggningen denna vecka. Planeringen bad om en vecka extra tid för att få ihop ett resultat.

I ett brev till personalen – som kom ut lite senare under kvällen – angav sedan områdeschefen skälen till att resultatet dröjer. Den viktigaste anledningen till förseningen nämndes dock inte – MTR:s ovilja att använda sig av semesteravtalets möjlighet till utflyttad semester. 2020 lyckades MTR förlägga all huvudsemester utan att ”köpa ut” någon sommarsemester – för första gången. Detta tog man då uppenbarligen som intäkt för att det bör vara möjligt även för 2021 års förläggning.

Inför nästa sommar har vi dock inte samma personalöverskott: sjuktalen är generellt högre pga pandemin och det är dessutom ett par veckor färre under sommaren. Att planeringen sedan ett antal år frångått de fasta perioderna i semesteravtalet för att istället dela in hela sommaren i omväxlande 3 samt 4 veckorsperioder gör också att det är svårt att få en lika hög effektivitet i förläggningen. Störst påverkan verkar dock det faktum att LF-kollektivet i år inte i samma utsträckning valt att söka sin huvudsemester utanför sommarperioden ha. Arbetsgivaren hade sannolikt räknat med att fler av oss – frivilligt och utan att ställa krav på ersättning – skulle vilja vara lediga under vår, vinter eller höst.

Nu verkar det inte ha blivit så och då får man problem – huvudsemestrarna ryms helt enkelt inte under perioden juni, juli och augusti. Personalplanerarna har nu i uppgift att ringa runt och försöka få enskilda LF att gå med på att flytta ut sin sommarsemester – utan ersättning. Det finns rätt så många skäl att tacka nej till ett sådant erbjudande – närmare bestämt 50.490 skäl. Vilket råkar vara den summa som en utflyttad semester genererar (innan eventuellt lönepåslag efter att förhandlingarna är klara) för ALLA LF SOM FLYTTAR UT SIN SEMESTER. Avtalet gör ingen skillnad mellan LF beroende på hur länge man jobbat, de nyare som fortfarande ligger i stegen har samma rätt till ersättning som de som jobbat länge och ligger i slutlönesteget.

När semesterveckor ska läggas ut så har vi en tydlig prioritetsordning. Vi har 4 semesterlistor (samma förfarande för både CST och SÖD) som innehåller alla LF och där vi turas om att var fjärde år ha ”första tjing” på sommarsemestern medan de som ligger sist för året istället väljer först när det kommer till vår/höst-ledighet.

Utköpt semester som förläggs till annan tid än sommaren går före all vår/höst-semester (och petar då undan de som väljer denna). Det innebär att om företaget lyckas övertyga en LF att flytta ut sin sommarsemester till tex månaden maj så kommer dennes huvudsemester att läggas ut före de som söker ströveckor. Samt generera ersättningen om 1,25 extra månadslön på lönen.

Seko Lok har varit tydlig mot arbetsgivaren och meddelat hur vi uppfattar situationen:

• alla semestrar som flyttas ut och som inte är sökta i semestervalet ska generera ersättning enligt semesteravtalet.
• eventuell huvudsemester som förläggs under augusti och in i september med någon hel vecka ska generera ersättning för den vecka/veckor som går utanför augusti
• eventuell huvudsemester som förläggs i maj och in i juni ska generera ersättning för den eller de veckor som helt ligger i maj
• Seko Lok kommer inte att tillåta något övertidsuttag under våra medlemmars huvudsemester. Det blir med andra ord stopp för gnet under sommarsemestrarna 2021. De undantag som gäller blir endast för X-helger (inledande samt avslutande helgerna under huvudsemestern) samt för eventuell trafikförsening.

Vi förstår att företaget gärna vill spara pengar om det går. Men vi har ett avtal som vi tecknat gemensamt som vi kräver att arbetsgivaren hedrar. Att försöka kringgå det genom att ringa runt och tjata på enskilda LF att avstå sin rätt till ersättning ser vi som ett klart olämpligt uppträdande från arbetsgivaren. De av oss som ville ha vår huvudsemester under annan tid än sommaren har haft alla möjligheter att meddela detta i semestersökningen.

Grunden i vårt semesteravtal härrör från semesterlagens skrivningar om ledighet. En anställd ska beredas möjlighet till 4 veckor under juni, juli eller augusti. Nu ser inte vår verksamhet ut så att alla kan ges denna möjlighet, tågen ska rulla även under sommaren och nedgången i volym är inte speciellt omfattande. Därför har vi gemensamt tagit fram ett avtal som ser till att båda sidor kan känna sig nöjda. Arbetsgivaren får en fungerande verksamhet även på sommaren och de LF som anmäler sig flyttar ut sin rätt till ledighet till en mindre ansträngd period mot en ekonomisk ersättning. Detta vill nu arbetsgivaren rucka på. Man vill helt enkelt inte stå för sin del av uppgörelsen. Hur vi gemensamt hanterar den uppkomna situationen styr sannolikt möjligheterna till att få en ekonomisk ersättning för utflyttad ledighet i framtiden.

Har ni frågor om semester eller annat så tveka inte att höra av er till Seko Lok.

MTR har problem med förläggningen av semestrarna 2021. Våra medlemmar hör nu av sig och berättar att de blir uppringda av personalplaneringen och då får frågan om de kan tänka sig att flytta ut sin huvudsemester utanför sommarperioden utan att ersättning för utflyttad semester ges.

Seko Lok har varit tydlig mot arbetsgivaren att våra medlemmar redan i semestersökningen angav OM de önskade semester utanför sommaren. Genom att söka sommaralternativen istället har de då redan svarat på frågan huruvida de kan tänka sig att förelägga sin huvudsemester under vår eller höst. Utflyttning av semester som sker efter att arbetsgivaren kontaktat enskilda LF anser vi därför ska generera ersättning enligt lokalt semesteravtal, dvs 1,25 månadslön (i slutlönesteget) för utflyttad huvudsemester. Arbetsgivaren håller inte med vilket gör det viktigt för oss att hålla ihop och inte gå med på att flytta ut semester utan att ersättning ges. MTR kan inte lägga ut er sommarsemester utanför sommaren utan er tillåtelse.

Seko Lok påminner om följande:

• Ni har rätt till 4 veckor semester under perioden v23 tom v34
• Ni har rätt till ersättning för att gå med på att förlägga er semester utanför sommaren. Detta gäller även för v 22 och v 35 som ligger under vår- respektive höst-perioderna.
• Om inte minst 3 sammanhängande veckor förläggs under sommarperioden så har ni inte fått er sommarsemester. Förläggning tex v33, v34, v35 innebär att endast 2 veckor blivit förlagda till sommaren och att krav på ersättning (för v 35) kommer att ställas.

Känner ni er osäkra så hör av er till oss så hjälper vi gärna till.

Idag gick deadline ut för att söka schema för nästa år. Nu ska planeringsavdelningen sammanställa sökningarna och sedan publicera resultatet i slutet av denna vecka.

Semestervalet ligger öppet för sökning redan nu men de allra flesta LF brukar inte söka semester förrän efter att resultatet av gruppvalet är klart. Det beror givetvis på att det då är lättare att planera sina lediga veckor samt stågdagar med hänsyn till lediga helger och fridagsnyckeln. Ni kommer i år att ha perioden 13/11-22/11 för att göra er semestersökning.

Följande är viktigt att känna till inför årets val:

• Alla LF har rätt till 4 veckors ledighet under juni, juli eller augusti
• På frivillig väg går det bra att endast ta ut 3 veckor under sommaren.
• Om inte något av de alternativ som sökts kan beviljas så ska planeringen kontakta LF för att se var semestern ska förläggas. Om inte kontakt kan ske så ska 4 sammanhängande veckor läggas ut under sommaren. Detta oavsett om LF sökt både 3- och 4-veckors alternativ i sin sökning.
• Stågdagar ska sökas i semestervalet. Alla LF som är anställda under 2019 har i år möjlighet att söka ut 2 dagar. Alla LF som blev anställda 2017 har 4 dagar. Alla LF som varit anställda sedan 2015 eller tidigare har 6 dagar. (Vi har även ett mindre antal medlemmar som har 9 dagar att söka). De som har 4 eller 6 dagar har rätt att vara lediga en hel kalendervecka. Om dagarna inte räcker till hela ledigheten så tas annan ledighet i anspråk (tex FV eller komptid). 9 dagar ger rätt att var ledig 2 hela kalenderveckor enligt samma villkor.

MTR räknar med att inte behöva köpa ut LF för att klara sommartrafiken. Ni som i semestervalet söker huvudsemester utanför sommarperioden gör det med vetskapen om att ni inte kommer att erhålla ersättning för utköpt semester. Seko Lok tror att det kan bli tufft för arbetsgivaren att få ut all huvudsemester utan utköp. Särskilt om LF-kollektivet söker ut sin semester när det är som härligast att vara ledig – det vill säga under sommarmånaderna. Troligt är dessutom att pandemin gör resande utanför Sverige fortsatt svårt under nästa år – något som förmodligen gör att färre vill vara lediga under vinterhalvåret. I det fall att det ändå blir aktuellt med utköp så kommer klubben att bevaka så att turordningen följs enligt lokalt semesteravtal.

Nytt nummer ute av Lokförarbladet. Innehåll bland annat: Sekos lokförare betalar priset för dålig planering, Maximalt med tid på turerna, Budget- och nomineringsmöte, Kamp mot hyvling på Arriva Pågatågen och i avtalsrörelsen och Inga inställda avgångar – hur ser risken ut för neddragningar inom SL framöver?

Se hela numret här eller klicka på rubrikerna ovan för att komma direkt till artiklarna.

Vi har även i år suttit tillsammans, Seko Lok och ST, med att försöka få till så bra grupper som möjligt.

Förutsättningarna det här året var lite annorlunda då det första vi märker är att en av förmiddagsgrupperna, grupp 18, har skrotats. Då detta är en av de mest populära grupperna så valde vi att börja med att återställa den. Detta gav även detta år konsekvenser i bla grupp 14.

Under hösten har vi fått frågan från medlemmar om det går att göra fler tidsriktade grupper, så vi bestämde oss för att göra ett försök.
Vi gjorde om grupp 38, som var den minst populära blandgruppen, och gjorde om den till en ny kvällsgrupp. Vi döpte om den till grupp 19.

Resultatet av detta var att de övriga blandgrupperna fick lite fler tidiga turer.

Vi är nöjda med att ha fått igenom de förändringar vi ville ha och hoppas att så många som möjligt får någon grupp de kan trivas på.

Vi tackar Patrik, Torbjörn och övriga för ett gott samarbete i år, likt förra året.

Melissa Svenhard
Christofer Adrian
Henrik Lundberg
Emil Andersson
Nicolai Quaglia
Simon Perstrand
Marianne Allhammar
Jon Holmberg

Vi erbjuder dig gratis medlemskap i ett halvår om du går med i vår klubb senast 31/12. Gå in på Seko.se/Bli medlem och fyll i din ansökan. Ansökan om a-kassa fyller du i separat. Efter ett halvår kostar ett medlemskap hos oss 273 kr per månad för dig som ligger i lönesteg 1. Du som ligger i lönesteg 2 eller 3 betalar 288 kr. En avgift till klubben tillkommer på 55 kr per månad. Vill du gå med i a-kassan, vilket vi absolut rekommenderar, så är denna kostnad 125 kr i månaden.

Ju fler vi är, desto starkare blir vi vid ev konflikter. Du får hjälp av oss med allt du undrar över och behöver hjälp med vad gäller avtal och regler. Har du problem som behöver redas ut med arbetsgivaren så finns vi också där till hjälp för dig.

I förra veckan kom äntligen överenskommelsen om en Loss of Licence i hamn. Ni som varit med ett tag vet att frågan varit en långkörare och följt med sedan avtalsrörelsen 2017. Vad det handlat om är upprättandet av en partsgemensam stiftelse som ska ge omställningsstöd vid förlorad säkerhetsklassificering. Om du som lokförare exempelvis på grund av sjukdom inte längre kan utföra arbete som innefattar säkerhetstjänst ska pengar från stiftelsen kunna användas för att hjälpa dig in på en ny yrkesbana.

Nu är det beslutat att stiftelsen formellt ska bildas av Seko och Almega Tågföretagen, tillsammans med SRAT (Akademiker i samhällsbärande professioner) och Sveriges Ingenjörer. Efter en individuell prövning ska upp till motsvarande tolv månadslöner kunna betalas ut till en individ med behov av omställningsstöd. För att kunna ta del av ersättningen måste du vara medlem i Seko, SRAT eller Sveriges Ingenjörer. ST står alltså utanför och kan heller inte kliva in i stiftelsen för Loss of Licence senare.

Varför står ST utanför Loss of licence-stiftelsen?

Helt ärligt förstår vi inte STs beslut. ST har menat att de i första hand istället för en stiftelse vill se en kollektivavtalslösning för individer som inte längre kan utföra arbete som innefattar säkerhetstjänst. De anser att arbetsgivaren är den som ska ge ekonomiskt omställningsstöd till den som inte längre kan utföra sin tidigare säkerhetstjänst.

Är denna lösning rimlig? Kort svar: nej. Möjligheterna att få till skrivningar om Loss of license i kollektivavtalet testades under avtalsförhandlingarna 2017 men lyckades inte komma till någon lösning. Det är helt enkelt för dyrt. Risken ökar dessutom för att tvister uppstår då en individ med behov vill ha ut pengar om Loss of Licence ska regleras i ett kollektivavtal. Medlemmen får inte det stöd den behöver samtidigt som kostnaden ökar. Detta riskerar inte att hända då pengarna istället betalas ut ur en stiftelse.

Innebär överenskommelsen om Loss of licence en pausad löneutveckling?

Nej, inte för Sekos medlemmar. Våra medlemmar kommer få löneutveckling precis som vanligt framöver. De allra flesta av STs medlemmar skulle inte heller få någon pausad löneutveckling. Ett krav som Seko ställde för deltagande i stiftelsen var att löneskillnaderna i tarifferna mellan de olika förbunden skulle jämnas ut. Löneskillnaderna finns kvar på drygt sex företag i branschen.

På MTR Pendeltåget löste vi den löneskillnad mellan Sekos och STs medlemmar som uppkom 2014. Löneskillnaden uppstod då Seko centralt fick igenom att kollegor i branschen som blir anställda per timme ska avlönas efter den genomsnittliga lönen i yrket och inte ingångslönen. Detta gjorde det dyrare för arbetsgivarna att anställa på timmar vilket främjat fler säkra anställningar i branschen. På MTR Pendeltågen jämnades löneskillnaden ut då Seko Lok kom överens om 8/6- och 7/7-anställningar 2017 då personalbristen på pendeln var som värst.

Det är viktigt att påpeka att Seko aldrig krävt att STs medlemmar ska få sänkt lön. Det vi ville var att alla lönetariffer skulle vara lika från och med nästa lönerevision. ST vägrade och valde därmed att försvara sina löneskillnader över trygghet för sina medlemmar. Valet får stå för dem.

Seko Lok hade en överenskommelse med arbetsgivaren som gällde fram till sista augusti. Klubben upplevde att det fungerade bra och att flera av våra medlemmar var nöjda. Även arbetsgivaren uppskattade överenskommelsen då den gav extra flexibilitet i planeringsarbetet.

Överenskommelsen är nu återinförd och innebär likt tidigare att LF som frivilligt anmäler sig för att ta turer utanför sin stationeringsort erhåller 2 timmar kvalificerad övertid per tur. Överenskommelsen gäller både för CST och SÖD. Anmälan för att ta turer på annan ort kommuniceras med PSF. Utläggning av turer sker sedan på månadslistan alternativt blir ni kontaktade av PSF inför utläggning om behov uppstår efter schemasläppet.

Viktigt att tänka på är att turerna som läggs ut kan vara maxade. Har du lång resväg till den andra stationeringsorten så bör du tänka till innan du säger ja till att få turer utlagda. Turerna berättigar INTE till taxi om inte sådan finns inritad i den aktuella turen. Det kan alltså innebära att du som CST förare får tex en halvnatt med slut i SÖD efter att sista pendeln till Stockholm avgått. Eller omvänt.

Ni som vet med er att ni har problem med detta bör avstå alternativt kontakta PSF och meddela under vilka förutsättningar som ni kan ta turer. Kanske fungerar det bra vissa tider men inte andra?

Överenskommelsen gäller nu tills vidare och vi är överens om att följa upp utfallet vid årsskiftet. Sedan får vi se hur det är aktuellt att gå vidare. Synpunkter och åsikter kring detta tas gärna emot till klubbens brevlåda.